torsdag 29 oktober 2009

torsdagens start

Lugn
Ilska
Rädsla
Förvirring
Självförakt

En hand
Ett ärligt uppsåt
Frågan

Så kom mängder och åter mängder av tårar.
Ett litet barn som står själv kvar och tar ett avsked.

Nästan trettio år senare kom gråten. Det är en del personer som fått märka av detta ärr. Idag såg jag dem och insikterna föll på plats som dominobrickor.

Såklart att vi båda bar på samma sorg.

Det var så enkelt att lägga allt på någon annan.
Nu inser jag att rädslan kom ikapp och det är dags att släppa taget lite till.

Att våga älska lite till.

Lugn
Eftertänksam
Mindre rädd
Mindre ensam

Inga kommentarer: