kan dyka upp helt oväntat i en plastig stol i en verkstad medan en mycket trevlig och begåvad konststudent sitter bredvid och filar på en ring.
En ring som jag vill bära resten av livet.
En utflykt helt oväntad, som gav kaffe, myrstack, fisksoppa, troligtvis färdigställandet av ovan nämnda konstverk och så den där samvaron den ordlösa.
Närvaro av varandra. Jag babbel babbel babbel efter kaffe och mycket ensamt soffhäng senaste månaderna. Kusin tyst koncentrerad och lite i behov av fokus och då ombedd tystnad från mig.
En helt fantastisk utflykt.
Med allt från cafeteria till tomma verkstäder fulla med nytt gammalt och en hel del historia.
Ringen är klar och den har gett mig ytterligare ett härligt minne.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar