måndag 22 mars 2010

längtar

Idag slog det mig att den här tiden i övermorgon så är vi i Italien.
Där är
tyst
vackert
mörkt
medelhavet
god och nyttig mat
ledig tid med familj
ett sagolikt litet hus
en än mer ofattbart vacker utsikt
från en sådär lagom stor altan
öppen spis i köket
fina människor
miljöombyte
morgondis
soluppgång över havet

där tror jag att jag slutar.

so long

torsdag 11 mars 2010

mitt i livet

mitt i livet
mitt i natten
mitt på en trottoar
mitt i ett samtal

dyker en gammal vän upp från ingenstans
kommer en av de klokaste och vackraste jag någonsin kommer att känna

efter några trevande meningar där jag fått uttrycka en del av min sorg helt försiktigt är vi tillbaks där vi lämnade varandra

mina ord kan inte beskriva nu vad det här innebär

jag har saknat, varit arg, sårad, förlåtande, oförstående, stor och liten i hans saknad

Nu var vi på samma trottoar mitt i natten samma natt och resten får väl bli historia, som med allt annat det lägger sig framför oss, livet på ett förunderligt vis.

Min hatt lyftes av ännu en gång för dessa små omständigheter som skapar några av de största ögonblicken i våra liv.

Det lustiga: att tidigare idag hade jag ett pirr i knäna som jag alltid brukade ha tidigare innan jag skulle träffa någon som jag älskade.

Tydligen ljuger aldrig mina knän...som sagt hatten av

fredag 5 mars 2010

Ännu mera nytt :)

Skulle vilja skriva om hur härligt livet är, men det hinns inte med.
För tillfället kan vi meddela från den här sidan denna blogg att livet är underbart och proppfullt.
En bred bägare full med livets goda.

Det är ju så mycket lättare att gnälla.....

måndag 22 februari 2010

Nytt i mitt bloggande, typ

Hämmar en stark impuls att skriva om vissa tillstånd i en relation.
Dessa tillstånd som ju egentligen inte kan undvikas, men ändå känns som väldigt mycket.
Hämmar den impulsen så att ni bloggläsare inte bara tror att vi har kris i hemmet hela tiden.
Huruvida det befinner sig så ber jag att få återkomma om, just nu är tillståndets tolkning lite, eh, färgad.
Men det blir nog bra ska ni se.
Då skriver jag om det.

måndag 15 februari 2010

Åh tiiiden

Hinner spela ett meningslöst onlinespel (superhemligt vilket, eftersom jag säkert höjer medelåldern med några hundra procent) men tydligen inte skriva ett meningsfullt inlägg på bloggen.
Så är det med tid

fredag 22 januari 2010

Härligt värre

Strax får jag träffa tre fina fantastiska människor!
Om ett par timmar har vi en hel helg att bara vara på.

Avstånd suger, det är lite för långt ifrån varann vi bor.

Men som sagt, nu ska vi snart hänga och äta och promenera.
Jag är så otroligt glad för det.

torsdag 21 januari 2010

Bråda dagar

Med mycket jobb för att åter hitta tillit.

Tillit till själv
tillit till situationen
tillit till varandra, till dialogen, till intentionen

Tillit till hur bra det kan bli och egentligen är.

Bara man släpper det där taget. Bara man vägrar äta skit och tydligt visar hur man vill bli behandlad. Slutar upp med att dansa med i andras försvarsmekanismer och förstärker tillståndet som äter tillit till frukost lunch middag med ett par tillits mellanmål emellan. Tillståndet som gröper ur hål. Som gör att man till slut undrar vad som hände och vad det egentligen finns att bygga på. Som gör att man går vilse i labyrinten som skapats runt alla rädslor, alla hål.

Vem har egentligen sagt vad och när och hur kändes det då och hur menade man och det var faktiskt taskigt att säga så. Fast vad som sagts är fullkomligt irrelevant.

Så ska man gå runt likt Alice i underlandet bland en massa rädslor i en distorted värld och försöka hitta hem tillbaka? Eller hoppa ur allt hoppa av?

Stänga av? Bara syntax error?

Lyckligtvis finns en styrka inombords, i mig, som gärna ser. Som inte betalar med skuld, som vågar finnas. En styrka som ingjuter hopp hur trassligt det än kan verka.

Den styrkan är fundamental och förankrad i mitt hjärta den skapar en övertygelse att murar inte behövs.

Den styrkan får tala mer och mer, lyckligtvis.

Den styrkan tillåter.
förändring, antar jag.