mitt nya liv

hinner inte skriva, trots ledighet så långt ögat kan se
inte mer än det här och inte det heller egentligen
får nu ta igen tid för prinsessan blir upprörd...

..lyckligare än någonsin, bara så att alla förstår det.

samt

kiss och spya och gammal mjölk på kläder spetsat med lite skrik då och då.
Fast inte i sådana mängder som bajset idag.
Eller snarare att bajset liksom bara hade en förmåga att dyka upp lita överallt.
De övriga inslagen i min dag hör till vanligheterna, som alla förstår.

Hade bara lust att skriva ett inlägg till, vara lite mer produktiv, mätta mina hungrande läsare med fruktansvärt förutsägbara inlägg.

Se det som levnadstecken.

In the happening life of Kerstin

Till den som undrar hur livet ter sig för en passiv bloggare.
Idag: bajs. Bebisbajs, hundbajs, på tröjan, på barnvagnshjul, i bilen, i barnvagnsliggdelen, på blöjbyxor som får tvättas IGEN, i handfatet och så vidare.

Inget nytt inget spännande.

Bara bajs :)

MIN kropp

Äntligen har jag städat i mitt hem, mest för att jag kände för det.
Ingenstans var det jobbigt. Bara mysigt och kul.
Nu återstår "bara" att få tillgång till någon form av egen tid.
Fast det dröjer, jag vet.
Tid, det får vänta till annan. Detta faktum har jag inga pretentioner att ändra på.

Hejdå för nu, det ska matas.....

uppdatering pappadrama

gått två dagar
läget fortfarande spänt
Nu har jag dock bytt stad för några dagar så förhoppningsvis lugnar det sin till kusinens student i veckan.
Har tagit några beslut rörande den tillställningen som främjar freden.
Ska inte vara beroende av några tider som han och jag ska passa tillsammans. Jag väljer att ha mina planer öppna och troligtvis endast gå på mottagningen.
Det bli nog bäst så, i det här fallet vet jag vad jag gör.

Men jag är fortfarande stolt över min barnslighet.
Hjärtat säger mig att jag gjort rätt.