åtgärdat nr ett

Kräkfläckarna.
De tog jag hand om innan helgen så gästerna fick gå med rena strumpor.
Fast jag tror att det redan kommit till två små nya fläckar.

Städade också utrymmet under diskhon och jäklar vad livet kändes lättare efter. Gör en mental note om vikten av att ta tag i de projekt jag hela tiden stör mig på. De är viktiga att göra något åt.

Efter hundpromenaden.

bloggen mitt gift

sitter här istället för att städa.
Så otroligt tonårigt att jag blir trött på mig själv.
Kan inte skyla på nån annan senare idag när jag får panik en kvart innan mina fina gäster kommer.
Bestämmer mig för att jag kan bli älskad ändå.
Trots lite stök
och ett rätt tråkigt blogginlägg.

Jaha nu fattar jag vad jag håller på med, jag tränar på att älska mig själv i nöd och lust.

observation

De vita fläckarna som börjat dyka upp på golvet är kräks.
Gäster inom en snar framtid får ha innerskor på annars lånas gärna sockor ut.
Stickade av K´s farmor, jättefina.
Hinner inte med att ta hand om dem just nu...
Så var vi där igen, med tiden.
Inte har jag duschat heller.
Börjar snart fiska efter genuina lyckönskningar i mitt nya tidsprojekt.

Kerstins nya tidseffektivitet

Så in i nordens effektivt att nya ord uppfinns.
Mdet=en sammanskrivning av orden med det.
Så nu vet ni det.

I övrigt kan utvärdering endast ske genom att konstatera att bloggen vaknat till liv.
Kvalitet på inlägg lämnas öppet för diskussion.
Men min illusion om att ha mer tid, jo än så länge funkar den.

Jag bloggar ju

Del två av planen för att uppnå tidsoptimering, planering är under planering. Lite för rolig för mig själv också...

Får börja med framförhållning. Tex duscha innan lunchdejt kommer så hon inte vänder i dörren.

hur går det mdet nya?

det får bli microbloggar på en mening

till den som undrar, hur gick det med pappadramat

det gick bra

Mitt nya liv, närvaro

Idag fick jag en strålande idé.
Den kan egentligen summeras med ett ord närvaro.
För bloggs skull ska jag tydliggöra.
Jo jag kom på i sängen imorse att jag teve får bara ta två timmar av min tid varje dag.
Tro mig den har tagit många många timmar, vareviga dag senaste tiden (började bli jobbigt när den prioriterades så högt, eller: Tyra snodde mitt liv).
På hundpromenaden idag hämmade jag impulsen att ringa en vanlig promenadvän (blev bara ett par sms). Flera gånger fick jag hämma denna impuls.
Då slog det mig att jag ska inte ringa när jag promenerar. Jag ska bara svara på samtal från sambo ifall han och dottern behöver min snara närvaro när jag och hunden är ute själva.
Jag ska sitta ner och PRATA med mina vänner när vi så pratar, alternativt städa lite samtidigt, det brukar vara produktivt i flera ändar.
Jag ska inte slötitta på teve, utan vara en medveten konsument och spendera den frigjorda tiden med att fixa och dona i mitt hem. Jävlar vad ambitiöst det där lät, men ni måste inse vikten av att byta ut en aktivitet mot en annan, eller snarare behovet.
Så som jag har gjort nu har det blivit flera saker samtidigt hela tiden (dock aldrig städa, nästan). Promenera med hund och prata i telefon, titta på teve och umgås med dotter, handla i affären och prata i telefon o.s.v. aldrig en sak i taget och focuserat på den. Jag insåg varför så mycket frustration går ut över stackars hund för att jag inte tar mitt ansvar och är närvarande med henne. Jag är inte så oerhört stolt över detta, men kan erkänna misstag, när jag vill.
Nu kommer mer tid att frigöras. Att dela upp saker och göra dem en i taget kommer att skapa mer tid och framförallt närvaro. En klart trevligare upplevelse av det jag väljer att göra.
Kanske kommer bli lite nöjdare överlag, eller veta vad jag gör när jag gör det.
Kanske till och med får lite tid över till att blogga.
Vi får väl se.
Wish me luck.